För två år sen fick Fredag den 13:de sin verkliga innebörd!

Vi hade åkt in med "lite magproblem"...

Fyra veckor efter på Torsdagen kom dommen!

"Vi kan inte hjälpa er mer! Han har canser i hela magen & han kommer snart sluta äta och det kommer gå snabbt...så vi rekomonderar att låta han slippa gå över helgen"!

Vilket slag...Du hade redan slutat äta, men humöret hade ända fram till slutet..så hur skulle vi kunnat tro att du var så illa däran????

Ni saknas oss...!!!

Men nånstans kan jag känna tröst åt att ni har varanda!

Jag vet ni har det lika bra däruppe tillsammans som ni hade här nere...

Blir samtigt så berörd men alldelles varm i hjärtat av att tro ni är

Lika lyckliga nu som då!!

Våra Älskade saknade Ängla hundar!

Så kanske inte så konstigt att November månad känns mörk tung och ledsam...
Men man får försöka se det vackra...

Se dom sprakande höstfärger...

Se våra nya vänner som också ger så mycket glädjen och som finns här för bara oss...

Myskillar som får ett matteshjärta att svämma över...Hur skulle man livet va utan dom....

Fernando har iallfall börjat pigga på från skabben.

Han ser  livet mer från den ljusa sidan, trotts att han kliar lite fortfarande!

Så igår efter min trevliga förmiddag som kaffetant på ÖBK lydnadstävling i Täby, så fick han sig en litet lydnadspass ....

Men efter en del vila i lydnaden och efter att kört lite konster...så har vi införskaffat oss ett litet  problem... 

Så "Sitt fint" får nog döpas om, för gårdagens "Sitt" ...såg nämligen ut så här     

Men va tror ni? Det charmade mig...Så kanske även kan ge ett pluspoäng i en lydnadstävling  

Min bäste vän i höstmörkret ...